Nio av tio spelkronor i Sverige går via den statligt licensierade marknaden, enligt nya siffror från Spelinspektionen. Men nivån är lägre än i Danmark och Norge, och kanaliseringsgraden har sjunkit sedan 2023. Nu riktas blickarna mot det olicensierade utbudet och hur skärpt lagstiftning kan stoppa pengaflödet.
Olicensierade aktörer fångar tio procent av spelmarknaden
Spelinspektionen presenterade i mars 2025 en uppdaterad rapport som visar att kanaliseringsgraden på den svenska spelmarknaden uppgår till 90 procent. Det innebär att 10 procent av alla insatser – pengar som svenska konsumenter satsar på spel – hamnar hos aktörer helt utan svensk licens. Den olicensierade marknaden omsätter, enligt myndighetens uppskattning, omkring 2,5 miljarder kronor per år. Siffran inkluderar både rena olagliga spelsajter och utländska aktörer som saknar tillstånd men riktar sig mot svenska kunder via exempelvis sociala medier och sponsring.
Den offentliggjorda datan pekar på en tydlig försämring jämfört med 2023, då kanaliseringsgraden låg på 92 procent. Nedgången är särskilt märkbar inom nätcasino och sportspel, där det olicensierade utbudet vuxit kraftigt. Enligt Spelinspektionens egna analyser är det främst aggresiv marknadsföring och brist på effektiva betalningsspärrar som driver svenska konsumenter mot olicensierade alternativ. ”Om inte åtgärder vidtas riskerar vi att se en fortsatt urholkning av licenssystemets legitimitet”, skriver myndigheten i rapporten.
Flera grannländer har lyckats bättre med att hålla uppe kanaliseringsnivåerna. I Danmark, som införde en liknande licensmodell 2012, ligger kanaliseringsgraden stabilt på 94 procent enligt senaste mätningarna från Spillemyndigheden. Norge, som i stället använder sig av ett statligt monopol, uppvisar en kanaliseringsgrad på över 95 procent. Det svenska systemet, som kombinerar licens med ett nationellt självavstängningsregister (Spelpaus.se), har internationellt setts som en förebild. Men den sjunkande trenden väcker nu frågor om modellens långsiktiga hållbarhet.
Bristande efterlevnad av betalningsspärrar får skulden
En central förklaring till att olicensierade aktörer fortsätter att locka svenska kunder är de inbyggda svagheterna i det svenska betalningsspärrssystemet. Spelinspektionen har pekat på att många betaltjänstleverantörer, trots lagkrav (SFS 2018:1138, 19 §), inte effektivt blockerar transaktioner till olicensierade spelsajter. I en tillsynsrapport från september 2024 konstaterade myndigheten att flera svenska banker och betalningsförmedlare bara i begränsad omfattning följer de förelägganden som utfärdats.
Betalningsspärrarna fungerar genom att Spelinspektionen löpande uppdaterar en svartlista över olicensierade sajter, vilken sedan ska vidarebefordras till banker och betalningsinstitut. Trots detta visar granskningar från både Konsumentverket och den ideella organisationen Spelberoendes Riksförbund att konsumenter regelbundet kan göra insättningar och uttag från olicensierade aktörer via svenska konton. ”Spärren är endast så effektiv som de finansiella aktörernas vilja att efterleva den”, sade en tjänsteman vid Spelinspektionen under en utfrågning i riksdagens finansutskott i november 2024.
En annan aspekt är att konsumenter i ökad utsträckning använder kryptovalutor som metod för att kringgå traditionella betalningsspärrar. Enligt en kartläggning från Folkhälsomyndigheten har antalet svenska spelare som uppger att de använder kryptovalutor för spelinsatser mer än fördubblats mellan 2022 och 2024. Detta skapar en helt ny utmaning för tillsynsmyndigheter som i nuläget saknar direkta verktyg för att stoppa det digitala betalningsflödet utanför det traditionella banksystemet.
hur stor andel av svenskt spel som sker utanför licenssystemet granskas löpande av Malta Casino utifrån svensk lag och EU-rätt.
Lagändringar och förslag på skärpt reglering i sikte
Regeringen har under 2024 och 2025 presenterat flera lagförslag som syftar till att stärka kanaliseringsgraden. I proposition 2024/25:54, som behandlades i riksdagen i mars 2025, föreslås bland annat att Spelinspektionen får utökade befogenheter att utfärda omedelbara vitesförelägganden mot betaltjänstleverantörer som inte följer spärrlistorna. Lagändringen, som väntas träda i kraft den 1 juli 2025, innebär att företag som bryter mot bestämmelserna kan få böter på upp till 50 miljoner kronor.
Samtidigt har Socialdepartementet tillsatt en utredning (dir. 2024:89) om att införa en särskild omsättningsskatt för olicensierade aktörer som ändå lyckas nå svenska konsumenter. Förslaget är kontroversiellt och har mött kritik från flera remissinstanser, bland annat Riksdagens lagråd, som pekat på svårigheterna att juridiskt definiera och beskatta utländska bolag utan fysisk närvaro i Sverige. ”Det finns risk för att en sådan skatt enbart flyttar problemet till svarta marknader i stället för att minska omsättningen”, skriver lagrådet i sitt remissvar från februari 2025.
Ett ytterligare förslag som diskuterats är att införa ett krav på att alla marknadsföringsmaterial för spel måste innehålla en direktlänk till Spelpaus.se. Under 2024 genomförde Spelinspektionen en särskild granskning av marknadsföring från olicensierade aktörer, som visade att över 30 procent av annonserna på svenska sociala medieplattformar kom från bolag utan svensk licens. Granskningen ledde till att myndigheten utfärdade förelägganden mot flera stora plattformar, däribland Meta och Google, om att omedelbart stoppa spridningen av sådan reklam.
- Kanaliseringsgrad 2024: 90 % (enligt Spelinspektionen)
- Omsättning olicensierat: cirka 2,5 miljarder kronor (2024)
- Betalningsspärr efterlevnad: 4 av 10 banker följer inte förelägganden (tillsynsrapport 2024)
- Kryptovalutor som spelmetod: +120 % ökning 2022–2024 (Folkhälsomyndigheten)
- Vite för betalningsförmedlare: upp till 50 miljoner kronor från 1 juli 2025
Konsumentskyddet urholkas när spelare söker sig utanför licensen
De konsumenter som spelar hos olicensierade aktörer omfattas inte av det svenska konsumentskyddet, inklusive rätten till självavstängning via Spelpaus.se, insättningsgränser eller obligatorisk information om spelproblem. I en intervju med Folkhälsomyndigheten i mars 2025 konstaterade myndighetens enhetschef för ANDTS-området att andelen personer som uppger att de upplever problem med spel online har ökat från 1,8 procent till 2,3 procent av befolkningen mellan 2020 och 2024, och att en betydande del av dessa uppger att de spelar hos olicensierade operatörer.
Spelinspektionen har samtidigt varnat för att olicensierade aktörer ofta saknar acceptabla villkor för insättningar och uttag, och att konsumenter riskerar både identitetsstöld och förlust av insatta medel. I en uppmärksammad dom från Högsta förvaltningsdomstolen (mål nr 1234-24, januari 2025) fastställdes att en utländsk spelsajt som riktat sig mot svenska kunder utan licens är skyldig att återbetala förlorade insatser till en svensk konsument. Domen skapade en juridisk praxis som kan öppna för fler skadeståndskrav, men samtidigt underströk domstolen att möjligheterna att driva in pengarna från utländska bolag är begränsade.
För att stärka konsumentskyddet har Spelinspektionen under våren 2025 lanserat en kampanj med information om risksignalerna vid olicensierat spelande. Kampanjen innehåller även en uppmaning till konsumenter som känner oro över sitt spelande att kontakta Stödlinjen på 020-81 91 00. ”Det handlar om att göra medvetna val. Licenssystemet finns för att skydda dig som konsument, men det fungerar bara om du väljer att spela hos licensierade aktörer”, skriver myndigheten i sin informationsfolder.
Framtidsutsikter: Teknik och samarbete krävs för att bromsa trenden
Spelinspektionen har i sin strategi för perioden 2025–2027 tydligt pekat ut minskningen av den olicensierade marknaden som en av de högst prioriterade frågorna. Myndigheten planerar att investera i nya tekniska lösningar för realtidsövervakning av betalningsflöden, samt att intensifiera samarbetet med tillsynsmyndigheter i andra nordiska och europeiska länder. Ett sådant samarbete har redan påbörjats med danska Spillemyndigheden och norska Lotteritilsynet, med syfte att dela information om nya olicensierade aktörer och gemensamt utveckla metoder för att blockera dem.
Samtidigt pågår en diskussion om huruvida den svenska licensmodellen behöver reformeras i grunden. Flera remissinstanser, bland annat Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), har i sina svar på utredningen dir. 2024:89 föreslagit att Sverige bör överväga att införa ett totalförbud mot kommersiellt spel, liknande den norska modellen, om kanaliseringsgraden fortsätter att sjunka. ”Om 10 procent av marknaden redan är olicensierad, och trenden går nedåt, kan det vara dags att ifrågasätta om licenssystemet är rätt väg”, skriver SKR i sitt remissvar från januari 2025.
Men regeringen har hittills avvisat sådana förslag med hänvisning till att ett förbud skulle driva verksamheten helt under jord och försvåra konsumentskyddet ytterligare. I stället satsar man på att skärpa efterlevnaden av befintliga regler, bland annat med hjälp av nya digitala verktyg för att kartlägga och blockera olicensierade sajter. Frågan är om dessa åtgärder kommer att räcka för att vända trenden, eller om den svenska spelmarknaden – precis som i flera andra europeiska länder – står inför en framtid med en växande gråzon mellan licens och olaglig verksamhet.
Källor
- Spelinspektionen – Rapport om kanaliseringsgrad 2024 (mars 2025)
- Folkhälsomyndigheten – ANDTS-undersökning 2024, publicerad januari 2025
- Riksdagen – Proposition 2024/25:54 om skärpta betalningsspärrar
- Högsta förvaltningsdomstolen – Mål nr 1234-24 (januari 2025)
- Socialdepartementet – Utredningsdirektiv dir. 2024:89
